onsdag 26 november 2008
onsdag 19 november 2008
Summering av säsong 1
Många gånger var jag och Ante i Kvissle och tränade surfen, Ante lyckades till och med snurra runt lite på vågen.
Säsongen avrundades med ganska seriös creeking i Gevsjöströmmarna, Gräftån och Dörrsån. Dessa creekingturer blev till mycket tack vare två nya, väldigt trevliga bekantskaper. Dessa är David Levrén och Marcus Thörn som vi Tummen uppare ser fram emot att paddla med fler gånger, men tack för turerna som blev av i år.
Avslutet på säsongen blev dessvärre smärtsamt för mig. Efter att ha creekat i en lånad Fluid solo var längtan stor efter en egen creekbåt. När ögonstenen äntligen anlände till T-up´s högborg på Frösön var det för sent. Jag inser att vi inte skall få bada ihop förrän om ett halvår, svår längtan.
Så här avslutades säsongen, känns mäktigt. För ett år sedan hade jag liknat detta med döden. Oskärpan i bilden beror på fotografens blodsockernivå.
torsdag 13 november 2008
Hulk är här!
Men nu kan inte längre någon avundsjuk blåställsböckling hålla oss isär, nu är det bara jag och Hulk.
Hulk är en mycket bra parkettcreeker, återstå att se vad han har att erbjuda i forsen. Men som de säger, så länga man inte provcyklat så finns spänningen kvar.
lördag 8 november 2008
T-up goes Hulk!
söndag 2 november 2008
fredag 31 oktober 2008
Nu växer vi!
torsdag 30 oktober 2008
Sista turen?
En Cool Lars
Efter ett litet fall i början av turen kom vi till Komprimatorn, ett fall med väldigt grund landning. Efter Komprimatorn (fränt namn som jag nu har skrivit 3 gånger) bar vi upp och körde bakisrännan, en stenig ränna i rådande vattenstånd. När vi kom till storfallet var det ganska mycket vatten, så valsen längs ner var rätt stor. Marcus körde först och försvann en kort stund innan han kom upp på rätt köl, såg coolt ut. Sen kom Åsa som gick runt, men hon spolades ur valsen och kunde rolla upp. Efter det kom coolLars. Han prickade det djupaste hålet i valsen (precis där han tänkt köra), sen var han borta. Efter en stund dök en paddel upp, sen kom en röd båt och sist kom en simmande Lars. Som tur var hade vi Åres gentleman på land som aldrig är sen att räcka ut en hjälpande hand, i detta fallet en lina, och dra in Lars.
Här vill Lars göra åkarbrasa, men han biter ihop.
Sist kom jag i Burnen vilken skar genom valsen som en varm kniv skär smör. Det kändes bra efter att ha sett vilken kraft vattnet hade på Fluidbåten.
Vi tog en snabb fika vid storfallet (mest för att Lars skulle få upp värmen, han vägrade ju göra åkarbrasa), sen körde vi vidare ner mot Gåshöljan. Efter avslutad tur samlades hela gänget över en pizza i Undersåker. Vi måste väl säga "Tummen upp" även för denna tur.