Rekrytering till clicken

Ryktet gör gällande att suget på att bli en del av den mytomspunna paddelclicken t-up går långt ner i åldrarna. Nedan ser vi ett 18 veckor gammalt foster som frenetiskt gymnastiserar sin hand i sin längtan till att kunna forma den till en klockren tummen upp. Dock har fostret enbart fått till själva tummen i det uppsträckta läget, nu saknas bara att kunna kröka övriga fyra fyngrar för att kunna visa tecknet.
Detta enormt välutvecklade foster planerar att lämna bakvattnet (ni vet fostervatten och bulle i ugnen) i slutet på maj för att på så sätt pricka in vårfloden och snabbt komma igång med paddlingen.

God jul på er alla tummen upp-lovers!

Oroa er inte era sexiga basterds.

Vänder ju 4-5:or inför julen.

Se länk. sid 10
http://www.lokaltidningen.org/php/images/Flip/LOK-09-12-48-sid/index.html

//RÖDtott

Mys-Tiska affärer

När två osociala norrlänningar gör affärer med varandra sker det fåordigt och fort. Helst via mejl för då slipper man utväxla onödiga artighetsfraser med varandra, vilket annars kan ske om man gör affärer med folk med sydligare ursprung.
Nä kort och konsist ska det vara, är ett pris sagt så är det det som gäller, annars så får det vara.

Sagt med detta så har jag köpt en mys-tik av Mr. Red-Tott from Wilhelmina.

Fast ibland kan fåordigheten och den obefintliga sociala förmågan göra att missförstånd och osäkerhet kan uppstå.
Såg en annons på en paddel som fäll mig i smaken, detta var nog en 2 månader sedan.
Det var en känd herre i trakterna som hade lagt ut en annons på sin brors paddel som han tänkte sälja för att få pengar till sina egna nöjen.
Skickade sms till honom (vilket är ett bra alternativ till mejl när man inte har tillgång till det) vi kom överens om pris och att paddelen senare skulle fraktas upp från den staden brodern är bosatt i.
Jag tänkte sedan att försäljaren hör nog av sig senare när han vill ha betalt och paddelen anlänt. Dödstyst, inte hört ett ljud från honom. Fåordighet kan vara en välsingelse ibland, men man behöver inte gå till överdrift.

En guldpaddel till t-up

I helgen som var så hölls den årliga forsgalan i Örebro. En tillställning för de som i någon form framför en kajak i strömmande vatten. Priser i form av guldpaddlar delades ut i vanlig ordning. Än så länge har jag dålig koll på vilka som vann och för vilken prestation de fick pris. Men ett pris känner jag till vem/vilka som vann, det var priset för årets forstillskott. Detta pris gick till några som verkligen blev glada för denna utmärkelse, det var Tummen upp (the click, the crew, småpöjkan) som fick priset. Jag har ännu inte fått ta del av motiveringen, men jag tror och hoppas att det även då kommer att kännas som en positiv utmärkelse. Det känns stort, i paritet med 5 Wimbledon 5 år i rad. Då är jag inte ironisk. Ett tacktal i sann Tummen upp-anda kommer inom kort. Men tills dess:

Tack som fan

Galatider

För 10 år sedan visste gemene man knappt vad en gala var för slags tillställning. Nu är det något vi nästan dagligen matas med, det är galor från olika idrotter, näringslivet, kulturlivet och alla möjligt tänkbara sysselsättningar med en förkärlek till prisutdelningar. Priserna kan ibland vara välförtjänta och visa folkets uppskattning för en för samhället viktig insats, men ofta är de ganska krystade och av banal karaktär. Dock är inte fallet så under denna stora kväll då det är dags för Forsgala 2009.

Nu i kväll skall forspaddlare fira paddelåret och dela ut priser till prestationer gjorda under säsongen. Dock tror jag att juryn missat de viktigaste utmärkelserna Av den anledningen har jag satt ihop en egen lista med utmärkelser för prestationer som verkligen betytt något för paddelsverige 2009.



Årets torso: Med en kropp uppbyggd av idogt gipsskivebärande samt bra gener så var det ingen tvekan. En enig jury sade i kör, Marcus Thörn.



Årets färg: Eftersom Åre är vida känt som centrum för mode och ett Stureplan i fjällmiljö måste vi rikta blickarna mot denna by. Vad har man på sig där? Det känns som att alla årebor travar omkring i samma kläder. Dessa kläder består av blåa torrdräkter vilket gör att årets färg är BLÅ.



Årets kommunikatör: Pristagaren i denna kategori skulle nog utarbeta ett språk i vad han än höll på med. Vore det knyppling skulle han kräva en större tydlighet i snacket bland tanterna på syjuntan. Han var en av utvecklarna av tecknet för "stock i vattnet", en teckenkombination med både hand och mun som väldigt mycket liknar tecknet man gör för att i tysthet beställa ett blåsjobb. Vinnare är tidningen Paddlings chefredaktör Lars Larsson.



Årets hjälte: En paddlare med sitt ursprung i Tjeckien är idag tacksam för att han fortfarande äger sitt liv. Tacksamheten riktar han till Örebros svar på Gabe Walker. Priset går till Anders Gille.

Årets skönaste snubbe: I en bastu i Brattland satt ett gäng och bastade, en var naken. Alla var inbitna forspaddlare. I strömmen utanför fönstret paddlar Karin T förbi på väg mot bilen. Den nakna killen skojar då och säger: -Är hon verkligen ute och creekar ensam? Det strider väl mot all säkerhet? Den nakna killen trodde att alla var med på detta skämt. Men då säger mannen som tidigare under dagen paddlat med nr 13 skrivet på bröstet: -Det verkar inte så smart! Det som då gäckade den nakne mannen var att han inte visste om han föll på eget grepp. Skojade nr 13? Juryn utgår från detta och ger priset till paddlare nr 13.

Årets svärmorsdröm: Här var juryn eniga. En kille som värnar så pass mycket om sin älskade kan inte vara annat än en sann svärmorsdröm. Många undrar vem killen är, detta kommer dock aldrig att uttalas. Det är killen som i bilen på väg från en paddeltur myntade följande citat: -Missförstå mig inte. Jag tycker det är roligt att vara med xxxxx bara jag fått paddla först. Priset går följaktligen till YYYYY.

4.05 min

Efter kursen med Dennis, där jag fick höra att jag hade mer psyke än teknik,har jag lagt in ett nytt moment i min försäsongsträning. Hålla andan! Jag provade detta på en inomhusträning förra året och det gick rätt bra. Idag åkte jag med barnen till badet. När vi hade badat i en timmen var det dags för min träning. Jag bad frugan ta tid och ungarna fick klara sig själv. Började med att hålla andan i 1 minut för att värma upp, sen var det dags. 4 minuter och 5 sekunder! Jag klarar nog alla forsar i Enan upp och ned!!

Gullspira vs FrösöLars

Att som man självmant ta på sig namnet Gullspira med tilhörande attityd och livsföring skulle jag kalla dumheter. Antingen har man då redan så mycket uppbyggd cred och stolthet att det inte gör något om det naggas rejält i kanten. Eller så vet man inte vad cred och stolthet är.

Därför vill jag här förtydliga: GULLSPIRA har sina rötter i lappmarkerna och jag, FRÖSÖLARS, har mina rötter på Frösön. Var vänlig att inte blanda ihop mig med galningen som antagit namnet Gullspira. IT AIN´T ME BABE!!!

Det borde gå!!!

Så här i annalkande vintertider vill jag göra er påmind om faran att vistas på vårt vanliga element fast i frusen form.
http://tummenupppaddling.blogspot.com/2008/11/is-springning.html

Adjö Kamrater?

Funderar på ett farväl till Kajaken. Blir så lite paddlat, tyvärr. För när de väl paddlas så är de ju kul. Finns nog ett litet inslag av min sociala fobi i en, verkar de som, jäkligt social sport. Men de är ju en väldigt liten del. Pengar är också en faktor. Har planer där alla sparade slantar behövs. Planer som är så mycke mera och större än detta fjaskande i vatten. Jag har fått upp ögonen för två nya intressen som jag tror kommer ta upp all min tid!

Nr 1.

En Grävmaskin! Tänkte börja med en minigrävare. Kommer med denna gräva mycket hål, diken och gropar! Fixa till olika privata skogsvägar till utomordentligt skick. Skjutsa folk jag gillar i skopan osv. (behövs nått slags körkort?)

Nr 2.

Rollerskates. Side by side! (behövs nått slags körkort?) En cd spelare med jackson five spelande ute på asfalten och ett par sådanna på mina fötter tror jag att dagen är complete. Kan ju bli svårt att utföra the locomotion ensammen men de är ju så jag paddlat med (the samurai way). Så är de någon som äger ett par sådanna, Hör av er!

P.s. Såg just ett inspelat avsnitt av körslaget. Jag tycker Ola är bra och rolig och bjuder på sig själv.

Avbetalning

Som heltidsarbetande tvåbarnsfar, och gift man, känns det som man bygger upp en skuld under en paddelsäsong som denna. Vi har haft bra med vatten och sen årepaddlarna upptäckte Enan, som går paddla nästan jämt, har vi paddlat så gott som varje helg. I helgen var det första hela helgen på väldigt länge som jag har varit hemma och då började avbetalningen. Fredag, yngsta sonen fick önska middag, bakade sen en kladdkaka till frun. Lördag åkte vi på badet och sen på laserhallen med några kompisar till älsta sonen, som även hade önskat middag. Installerade ett friskluftsintag i boden så att barnen skulle få sova där(ensam inne med frun!). Söndag hade älsta sonen tre basketmatcher, kollade på de två första och coachade den tredje. Detta känns som det var den första avbetalningen av ganska många, men jag gör det med glädje, dels för att det är roligt att vara med familjen men, detta måste tilläggas, för att de ska tycka det är OK när jag börjar paddla igen till våren.

Är säsongen slut?

Psykiskt så tog min säsong slut efter höstträffen. Kursen med Dennis blev för min del förstörd av feber tidigare under veckan, pallade bara med av att köra Enan under pressat tempo på lördan. Tror det var sviterna efter av att ha blivit StylingUffe istället för CreekingUffe. Flytt, soffköp, en förkyld sambo å IKEA blev för mkt för en liten lapp.
Men laddar redan upp för vårens eskapader å mkt står på inköpsönskelistan...
En riktig creekbåt, ny paddel å sen ska jag byta ut strandraggarhjälmen som man fått skit för efter KRT-kursen. Ny jacka också, sen är ju frågan om jag ska konvertera neoprenelongjohnsen mot torrdräkt? Kanske, alltför att passa in i "klicken".
Vart jävligt kul att börja med creekingen, måste tacka Gullspira å FrösöLars för detta!
Mer rövarhistorier i bastun under inomhusträningarna lär det bli.
Även tack till David å Gulliga Snickaren för turerna med guidningarn, tips å inspiration under färderna.
Boofa på!

Att ta eller få ett namn?!

Då var det vedertaget. Gullspira verkar blivit mitt nya paddelnamn.
Redan första gången jag stötte på Gille i DalaFloda i våras kände jag att det var något speciellt med denne man. Han verkar kunna det mesta och är inte rädd att beblanda sig med Tummen upp gänget, som kan vara ganska speciella. När jag i mitt svårmod kastade ut en tråd i cyberrymden fanns han där och löste mitt problem.
Jag hade själv kunnat valt mig ett mycket coolare namn, Reddevil, Meanmachine eller nåt likande, men hade då fått försöka bevisa för alla att jag förtjänar detta namn. Nu har jag fått mig ett namn som många i paddelkretsar redan förknippar mig med. GULLSPIRA . Jag tolkar det som att många människor känner att hos mig kan man krypa in och gosa lite om man känner sig otrygg eller bara behöver lite värme och kärlek, vilket kan behövas denna helg då vi ska paddla på kalla och otrygga ställen i Åretrakten.

/Gullspira

..spraydeck...va heter de in Swedish?

Thumbs up Lars..nä jag menar..va heter de in swedish..Tumme..Tumme upp Lars nu näe vi har paddlet de stora waterfallet..eh nä .. vattenfall..
Du Lars, kan du rätta till mitt..eh va heter de..spraydeck...nä.. in swedish.. eh eh chapéll..eh umm..kapéll..
Vikkan, formerly known as Gullspira.

Prioriteringar

Detta var dagen då agnarna skildes från vetet, då det jag skrev i mitt senaste inlägg åter besannades. När det hettar/kallnar till lutar man sig tryggt tillbaks mot ursprungsclicken av t-up.
I veckor hade dagens paddling planerats, målet var den kära Enan och de som skulle följa var jag, Gullspira, Torbjörn, CreekingUffe och Pastorn. Det är nu vi kommer till prioriteringarna som gjorde att Gullspira och jag var ensamma på det snöslaskiga vattnet i Vålån denna frostnupna söndag.
Torbjörn hörde vi aldrig av, förmodligen skulle han vara hemma och valla hundspannet inför kommande vinter, eller så är han ute och letar klubbens förvunna creekbåtar som tycks spridda runt om i länet.
CreekingUffe, formally known as FreestyleUffe, som numera enbart lystrar till namnet StylingUffe var hemma och vävde mattor till en ny lägenhet i vilken han och fjällan skall bo i framtiden. Vi vet att hon har en svår tid framför sig, StylingUffe viker aldrig en tum från sina egna inredningsidéer.
Till sist så har vi Pastorn. Mannen som i stället för en dag på vitvatten väljer att stå på Åre höstmarknad och förtvivlat försöka få tillresta jämtlänningar att köpa hans välkända etsningar. Du var så nära David, så nära!
Att turen blev på Vålån och inte Enan beror på att högre makter talade till oss om riskerna med att bara vara två en så pass svår tur i kallt väder. Med vad i..., det var ju inte vilka två som helst, det var ju grundstommen, armeringen, grundbulten till clicken.

mvh FrösöLars

Trillevallen eller Vålån var frågan.

Gullspira har puderfrossa.



Lite spänt mellan mig och Gullspira, behövdes en icebraker för att det skulle släppa.

Här har Dennis inte mycket att säga. Eller kanske?

Sedan vi börjat boofa mycket har Gullspira fått en väldigt framåtböjd position.

FrösöLars på moster Ingeborgs välvande höft.

Som alla vet så är det ingen bra tur utan kantring, därför avslutade jag med en sådan innan vi tog upp.

Paddelnamn

Alla som paddlar har ett "paddelnamn". Creekinguffe, Frösölars, Rödtott,cr,Gulliga snickarn och Pastorn. Själv heter jag bara Ante. Jag försökte komma på nåt bra namn men det enda jag kom på var Mitch. Det brukar Frösölars kalla mig, framför allt när vi är i Stugan. Det är en sammandragning av "My bitch". Det känns som det blir fel om fler kallar mig det. Så jag får väl fortsätta och bara kalla mig Ante, eller ...........?

Äntligen

Då var jag äntligen av med min Nemesis. Sista forsen i Medstugeån. Detta är ingen svår fors men första gången jag körde denna å sa Jon L. kör bara höger, mitten, vänster. Jag gjorde detta och poff, rätt in i vågen/valsen mitt under bron och sen ner i stenen och simmade ut under bron. Andra gången, Thörn sa samma sak höger mitten vänster. Poff valsen under bron och gick runt igen, men jag lyckades rolla med hjälp av stenklacken i slutet.

Tredje gången in i valsen men lyckas surfa ett tag sen kommer Kicki och då är det kört. Lyckas trycka upp mig mot stenen igen.

Igår körde jag med Max. Jag berättade om min Nemesis, han sa, följ bara mig, vi kör höger in mot mitten och hårt vänster. Det gick hur lätt som helst. Det visade sig att man inte skulle köra så länge i mitten , som jag trott, utan bara korsa över på mitten vid några valsar, sen hårt vänster. Efter denna gång gick jag upp och kollade vad som gjort det så svårt de 3 första gångerna. Det var första gången jag rekade denna fors än fast jag rullat,simmat och slagit mig i den flera gånger, och då rekade jag efter jag kört.

Ja, ja detta visar hur lätt det är att missförstå andra när man bara lyssnar på hur man ska köra. De sa säkert rätt linje men jag tolkade den helt annorlunda.

MEN det är jäkligt kul att köra onsight på bara hörsägen, så jag kommer nog att göra detta misstag fler gånger, måste ju skaffa mig en ny Nemesis.

En annan fors men känslan var den samma

Sentimentalt crap

Ligger i soffan med Idol skvalande i bakgrunden, allt medan tankarna är spridda över paddelåret 2009. Det var året då jag blev en forspaddlare på allvar, min första hela säsong med fokus på paddling. Fan vad kul det var.
Utgångspunkten i min paddling är, har alltid varit, kommer alltid att vara, mina homies i den exklusiva undergroundclicken t-up (älskar er). Men alla ni andra jag träffat under året och som jag inte snicksnackar med till vardags, fan vad kul det var att paddla med er. Ni som paddlade Gräftån, alla på vårträffen, alla jag paddlat Enan med, alla jag gick KRT med, alla som varit med på Vålån och alla ni som var med på höstträffen i Åre.
Men det stora tacket går till två viktiga kuggar i jämtländsk creeking, herr Marcus Thörn och fru David Levrén. Att ni stått ut är ett under och väldigt hedrande. Jag skulle kunna jämföra er insats med vad vårdare inom omsorgen gör för sina brukare, TACK!
Jag hade en tanke om att skriva ner alla roliga incidenter som skett under året i detta inlägg, dock insåg jag att natten är för kort till detta. Därför hoppas jag att alla precis som jag bevarat dessa i minnet, var ni inte med så får ni fråga er fram.
Den här Grammisen är min första och jag är mycket stolt. Avslutningsvis vill jag också tacka min mamma för att hon fortfarande tycker om mig trots all oro jag orsakar henne. Tack pappa för att du står ut med min oroliga mor och för den ekonomiska uppbackningen.

See ya!

Dog'n Yak

Den krävande anmarschen till Enan har gjort att uppfinningsrikedomen på att frakta sin kajak dit blomstrat. Thörn har testat hjul . David har sin Bak'n Yak. CreekingUffe kontrar med en helt annan variant.

Dog'n Yak

Bof my Ride

På höstträffen så upptäckte jag å Lars att vår vän David hade skaffat sig en ny bil för att ståndsmässigt kunna frakta sin nya mystik och Karin till nya äventyr och upptäcka fina creekingturer. Han har även prickat rätt på reg. numret på sitt nya åk.

Av avundsjuka boofar Lars Davids nya bil.

T-UP Grabbar!

Enligt åre bloggen funkar ristavalsen!
Ska vi köra? ;-)

Forsen vs T-up

Hösträffen blev inte riktigt som vi planerat. Första dagen lyckades Enan stjäla Lars paddel när han gjorde en pistol escape ur en vals. Vart den paddeln tog vägen vet vi inte, men att Lars använde händerna över selen och apostlahästarna över myrarna och var ca 1 timme snabbare än oss andra nere vid bilarna vet vi.
Denna dag visade sig Enan från en av sina bästa sidor (förutom tjyvtagen), riktigt kul paddling! Det blev en sen middag på Brooken vilket gjorde att vi inte ville bjuda in några dansare denna kväll.

Andra dagen begav jag, Ante, mig upp till Enan igen med ett gäng taggade paddlare. Vattnet hade stigit med en halv meter från dagen innan och allt såg stort ut, vilket visade sig vara ett rätt tolkat synintryck. Efter ett par hundra meters paddling, strax före fallet, körde jag på en sten, när jag skulle rolla kändes allt bara fel! Jag rycker spruttrekket efter en stenkänning med hakan. Nästan direkt lyckas jag fånga en sten mitt i forsen och upptäcker att paddeln i mina händer är av, därav svårigheten att rolla (skyller jag på i alla fall). Jag hade lånat Thörns paddel eftersom min gått av tidigare i sommar. En del hävdar att märket på min haka inte är någon stenkänning utan Thörns höger för att jag sabbat paddeln.
Ja ja, ni vet hur man gör för att komma till bilen. Händer och apostlahästar.
Denna dag hade Lars lånat min egenlagade paddel, som jag inte själv ville paddla med, och tagit med ett gäng till Gevsjöströmmarna. Efter lite styling i släggan och komprimatorn var den tredje paddeln för helgen kaputt.
Lars åkte hem till stugan och började elda upp bastun. Creekinguffe och Thörn hade tjatat hela dagen om Baileys och dansband så vi bjöd in dem på hela paketet. David har fortfarande så stor makt över UPK så de vågade inte lämna den genuina byn(Åre), så vi valde att åka upp till Dahlboms efter dansen för att vara lite sociala med gänget.
Tredje dagen lyckades David sälja 2 paddlar till Tummen upp för att vi skulle kunna följa med och paddla Medstugeån. David måste ha tjänat rätt bra på Tummen upp i sommar. 3 båtar, 3 paddlar, 2 airbags, 7 boofar och en tröja. Då bör vi ta i beaktande att Creekinguffe inte börjat handla än om vi bortser från boofarna.
Sammanfattat blev det en ganska dyr helg, men rolig, med många nya bekantskaper.
Stor eloge från Tummen upp till David för en mycket bra organiserad helg!

Dansband

Hösthelg i Brattland. Dansband, Baileys och bastu, kan det bli bättre. Sen ska vi paddla lite med några sörlännnigar också men jag tror de kommer att vilja följa med till stugan och dansa efter de har hört om detta sköna upplägg. Pastorn gör allt för att de ska stanna i Åre, "de vill ju se den genuina by" säger han . Vi får se. Jag skriver efter helgen och berättar hur det gått.

Tummen upp tar plats

Tummen upp tar mer och mer plats i paddelsverige. I våras fanns en bild av Ante på http://www.forspaddling.com/ . Nu kan man se Frösölars på bild om man klickar på den länken. Klickar man sen in på läs mer kan man se bilder på både Rödtott och Ante. Så stora delar av Tummen upp teamet finns med där. Än så länge kan man väl säga att forspaddling.com är den största hemsidan för paddlare i sverige men snart.........

Tummen upp

Årets paddlingskommentar

"Missförstå mig inte. Jag tycker det är roligt att vara med xxxxx bara jag fått paddla först"

Detta citat kom när vi satt i bilen,efter att paddlat Enan i lågvatten, och diskuterade när vi skulle paddla nästa gång. De flesta sa att vi skulle vara med våra sambos/familjer så vi fick se. Då svarade denne man det vi andra inte vågade säga.

"Missförstå mig inte. Jag tycker det är roligt att vara med xxxxx bara jag fått paddla först"

Kanske nåt att trycka upp och ha på bilen.

For your pleasure.

S.Y.T.Y.C.P.

Lika bra att säga det på en gång. Det blev 2 simningar för mig i den numera mytomspunna och upphajpade Enan. Det är väl så det går när jag har retat FrösöLars för att han "simmar ur bild". Payback med andra ord, Lars var nog grymt nöjd när han hörde att jag simmat och att ljudet, när mina neoprenebrallor skavt med ett gnisslande mot alla stenar, hörts ända in till frösön där en bakfull Lars låg i soffan och hade ångest över att än en gång druckit bort en äventyrsfull dag.

Lars hörde även den evigt malande Radio Junkka som var i sitt essé med skräpsändningar...
Junkka gjorde även en mytomspunnen first descent-han tog linjen bredvid vattenfallet med kajaken på axeln.

David boofar 1:a gången.

Det var i första droppet ovanför fallet som mitt första misstag begicks. Jag kom i mitten av droppet och snett ut, sen satt jag i sidsurf. Efter att ha kravlat mig i land så var det bara att köra om, denna gång gick det bra, sen var det bara att ladda för att köra utför fallet. Här gick det inte heller klockrent, kom för långt till höger och touchade lite sten på vägen ut, men men..

David boofar 2:a gången.

Jag på väg utför.

Resten av turen var det småfel för min del hela tiden, vet inte om det var radio Junkka som störde med sina eviga sändningar? Snedsteget blev ett snedsteg, kom för långt höger och slidade ned. Ja jag var inte helt fokuserad, men nöjd över att ha kört Enan. Alltid speciellt att köra en tur för första gången. Jo, i "Never Thörn back" satt jag en fin linje iaf...

Exempel på vilken linje man ska hålla i fallet.

Ludde leveréra på premiärtur!

Tummen upp.

Den som söker finner.

Tyckt de varit på tok för mycke paddlingssnack och bloggande om boofning och latex på sistone så jag Letade igenom de gamla arkivet ikväll och hittade denna guldklimp.

Säkert

FrösöLars på väg in i första fallet.

När vi tittade ut genom fönstret på lördagsmorgonen tänkte man, det här blir säkert en bra dag. Solen sken och molnen vi sett kvällen innan var borta. Vi hade bestämt att vi skulle köra Enan ännu en gång.

Det var Rödtott, som tagit med sig Mys-Tiken från Vilhelmina för att hon skulle få köra lite med sina syskon Hiawatha, Charlie och Lilla Blå, som styrdes av Ante, FrösöLars och David. Med på turen var också Thörn, att vi skulle få vänta på honom i Åre var lika säkert som amen i kyrkan. 20 minuter sen dök han upp och Rödtott lade snabbt märke till hur gullig snickar´n var, något vi andra bara kunde hålla med om. (Gulliga snickar´n)

Gullig


När vi kom fram till Enan visade det sig att det var mycket vatten och att detta säkert skulle bjuda på rätt mycket Rock´n´roll. Vi hade rätt. Men innan vi klev i båtarna tog vi ett mysfika.


Falllet

Det fräna med Enan är att efter några hundra meters paddling kommer man fram till ett dånande fall på några meter. Alla körde detta fall med bravur. Direkt efter kommer Pennvässaren som vi gled igenom ,lika säkert som Lars bastar naken. Efter det tog vi ett till mysfika. (En del kallar oss myspojkarna)

Ante styr med säker hand

David säkerheten själv

Resten av turen körde vi snabbt och säkert. En del valsar tog vi baklänges, en del surfade vi, vissa körde vi upp och ner allt för att testa båtarna. Allt detta ackompanjerades av Davids ljuva stämma som sjöng Säkerts låt "Vi kommer att dö samtidigt du och jag".

Båten funkar att köra på sidan

David testar surfegenskaper

...och försöker klämma in ett freestylepass i Enan

Tobbe alias Rödtott testar boofen.

Väl nere vid bilen visade det sig att vi hade fått en punktering. Jag och Thörn tog snabbt tag i detta medans Lars och Rödtott stod och mätte biceps och David såg några främmande djur med horn på andra sidan vägen. Dessa hade han bara sett på långt håll uppe på fjället eller på TV förut.


En sak som är säkert är att vi kommer att köra denna tur många gånger till.

Mystik mobben

Där kom dom jävlarna i sina skinande nya båtar, dom sken så att man var tvungen att ta på sig solglajjorna. Sen snackades det om färger, vilket färg som var snabbast, hur snygg mystik båtarna var, hur man boofade åt höger å vänster mm. Själv körde jag en Solo, som har ett utseende så fult som en mor bara kan älska. Blev grovt trakasserad för att jag hade neoprenbrallor på mig å inte shorts eller torrbrallor som pojkarna i ny- båtarna. Men bortsett från det så var det en trevlig tur i Vålan och vi körde allt utom brofallet. Hmm, man kanske ska ta och bli med i mobben...

Hiawatha, Charlie och Lilla Blå

Då har man äntligen fått pröva en riktig creeker. Hiawatha gled fram på vattnet som en indianmockasin smyger på prärien. Håller med Lill-Junkka att röd måste vara den snabbaste färgen.

Lilla Blå kastade sig fram i forsen, precis som i badkaret "Lilla Blå, Lilla Blå. Hur fick du namnet Lilla Blå? Leka i mammas badkar, det vill man ju, bet i mammas penna så att den sprack mitt itu. Bläcket blått, rann ut i vattnet så, mammas pojke blev ju helt blå åh åh åh"

Charlie sen, han smög omkring i vattnet som en lite guling. Än var han här, Än var han där.

Mystiken levererar.

Utför I falle.

Å i ValsDjävulen!

Har länge funderat varför paddlare klär sig i neopren och latex med ett leende på läpparna. Jag tror jag hittat svaret i en engelskt ordbok.
http://www.urbandictionary.com/define.php?term=boof

Alla pratar ju om att man vill ha en perfekt boof!

Enan

Alla har ju hyllat Enan så vi i Tummen upp var ju tvungna att åka upp och pröva denna å. Det blev en intressant tur med rolig paddling. Marcus Junkka fotade och skrev om den på sin blogg. MEN hade inte med några bilder på mig, så jag lägger in några själv!

Jag

Lars, notera den fina vattenbågen han skapar med paddeln. Detta är just innan Hulks dödstöt!

Vi ger den 4 tummen upp av 4 möjliga.

Jag igen

Hulk är död!

Det är med stor sorg jag meddelar er att Hulk är död. Som tidigare nämnts i bloggen så gick han för någon månad sedan igenom ett ganska omfattande ingrepp där det transplanterades frisk vävnad till skadat område. När Hulks sista tur (Nedre Enan) avslutades var det endast ovan nämnda område som fortfarande var något så när intakt, så all heder till han som genomförde ingreppet. Dock räckte inte hans kunskaper, inte någon annans heller, för att denna gång hålla livslågan brinnande hos Hulk. Ett hål stort som en femkrona på buken och ett helt kluvet framparti blev för mycket.

Morgondagens tur till Gräftån genomför jag i klubbens Solo, det är väl ironi på hög nivå? När jag i min sorg känner mig som mest ensam skall jag paddla en Solo. Som tur är skall Pastorn med på turen, vi skall under hans ledning hålla en cermoni till minne av min vän vid ett av fallen under turen.

Av plast är du kommen, av plast skall du åter varda. Bliss-stick "Hulk" Mystic 2008-2009. R.I.P.

Följ Hulks sista tur på http://marcusjunkka.blogspot.com/

Sommaruppehåll på fotokursen.

Som kanske förstått genom att tittat på bilderna här på tummen upp så finns de en foto"klubb" bakom de digitala undren. För ungefär ett år sen kom jag och pappa fram till att starta en fotokurs för att verkligen lära oss att fota och kanske mest för att ha råd med kameran bakom glasmontern på Vilhelminas lokala kameraaffär. Sagt och gjort drog vi i gång kursen och bjöd in Carolina och Putte (carolinas pappa) att vara med och lära sig. Träffarna blev få men alla bilder vi producerat och avslutningsfikat får en att förstå att detta är en kurs att räkna med i framtiden.

Jag pappa, Carro, munspel och en smörgåstårta och en och annan öl slängde oss i bilen och begav oss mot Grundsjö där den fjärde medlemen befann sig. Grundsjö ligger tre mil utanför Vilhelmina långt in i skogen.

Väl där började fotosnacket ta fart. Putte visade upp sitt senaste foto på fyra tjädertuppar i solnedgången. Han var dock lite besviken på exponeringen och tyckte han kunde klättrat högre upp i de träd där han fotat ifrån.

Pappa som varit som den som hållit ställningarna med myndigheter, fixat träffar och inte minst avslutningsfesten med smörgåstårta och munspelssolo fick ett Diplom och en Whiskey.
Carro kom fram till att nästa kurs skulle bli en munspelskurs och satt med munspelet i högsta hugg hela kvälen. Innan kvällen var slut satt gubben noak som ett smäck!

Efter en del munspelande diskussioner kring megapixlar, exponering, linskydd, zoom och kameravinklar förflyttade vi festen djupare in i skogen till en Kåta för att där uppta diskussionen om kamerans möjligheter.

Här avslutades festen med många pisspauser på vägen hem. Vi ser fram emot fortsättningen på denna lyckade kurs och eftersom resultaten ofta kan skådas på denna sida borde ni alla vara glada och sitta spända av förväntan!

Brothers

Det finns många kända bröder ute i världen. Bröderna Dalton, bröderna Dahl, Hansons och bröderna Olsson. Jag skulle kunna räkna upp många fler. Men hur gör man för att bli ett av dessa brödrapar? Daltons är ju kriminella, Dahls upptäckare, Hansons sjunger och Olssonbröderna åker skidor.
Vi skulle vilja bli ihågkomna för något, men vad? Sen skulle vi gärna vilja ha ett coolt namn. I och för sig ropar de "där ä tummen upp grabbarna" det är ju rätt coolt men pappa säg mest att vi har tummen upp i arschlet.

Ja ja, vi var ju och paddlade idag också. Kultsjöån stod på agendan. Några bilder som Carro tog kan ni kolla på här. Det var bara jag och brorsan, för hans frikort hade tagit apostlahästarna till vårt grannland. Men vi kanske gör en augustiturné och då ska han med!

Brödren

Boostra eller dö Rödtott!!


Ante eller Ajaj som han kallades som liten




En bild så Fösölars int´ska glöm han